Insändare

2009-01-26, Rätt ska vara rätt om Säterdalen

Det är inte sant som Abbe Ronsten m fl anger i sitt svar på vår kritik om turerna med Säterdalen. Som avtalet är formulerat finns inga krav på hyresgästen om verksamhetens inriktning. Uppgiften om att avtalet innebär en besparing på 200 000 kr var dock en intressant nyhet. Det var dock inget som presenterades för kommunstyrelsen när beslutet togs, trots att vi efterfrågade de ekonomiska konsekvenserna.

Istället för att våga bemöta den omfattande kritik vi i övrigt har kallar man Centern för fega. Att våga stå för att det behövs tydligare visioner och ambitioner, att vilja ta vara på de ideella krafterna och att vilja följa lagar och regler anser vi inte vara feghet. Det är vår partipolitik och den står vi för.

Karl-Erik Finnäs (c)

Marit Ragnarsson (c)

2007-04-04, Dags för Säters kommun att vara med i Finsam

Genom en lag från 2003 har möjligheten till finansiell samordning (Finsam) mellan myndigheter införts från och med 2004-01-01. Syftet är att hindra att människor hamnar i en gråzon mellan olika myndigheters ansvarsområden. De fyra huvudmän som avses är kommunen, Landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Nästan alla kommuner i Dalarna deltar i denna samordning av resurser i olika Finsamförbund. Säters kommun står däremot utanför detta arbete som syftar till att stötta personer som på grund av psykisk-, psykosocial ohälsa, missbruk eller långvarig smärta som under minst ett år haft ersättning från Arbetslöshetskassa/sjukersättning/försörjningsstöd, eller någon form av samhällsstöd. Det innebär en risk för att vi inte nyttjar samhällets resurser på bästa möjliga sätt för stöd till dessa personer.

Jag anser att det är dags att Säters kommun tar initiativet till ett Finsamförbund lika det övriga Dalakommuner deltar i.

Sven-Gunnar Håkansson

2007-03-15, Styrs Säter av konsulter?

Hur fungerar den politiska styrningen i Säters kommun när kommunstyrelsen utan kommentar accepterar att den nya förskolan i Mora by skall värmas med eldriven värmepump. Utan att någon alternativ kalkyl presenteras fastslår konsult och fastighetschef att fastbränsle som flis eller pellets inte är aktuellt. Vad vet konsulten och fastighetschefen vilken fördyring som kommunstyrelsen är beredd att acceptera? En ökad investeringskostnad för fastbränsle slås ut på 30 år och kan i långa loppet visa sig vara det som är mest ekonomiskt.

I och med att vi får nya elmätare som mäter elförbrukningen timma för timma så kommer med all säkerhet säsongsbaserad taxa att införas. När det är kallt ute och elvärmen behövs som mest kommer kilowattpriset att vara som högst. El är en energiform av hög kvalité som inte bör slösas bort på uppvärmning. Vi har fullgod värmeenergi från våra skogar och åkrar.

Fram till min avgång som kommunalråd var inget annat alternativ än fastbränsle i kombination med solvärme aktuellt. Uppenbarligen har den nya politiska majoriteten gett fastighetskontoret alltför fria tyglar. Ställer Miljöpartiet i Säter verkligen upp på denna lösning med eldriven värmepump när det finns miljövänligare alternativ. Miljöprofilen för nya förskolan i Mora by som förra majoriteten drev har tydligen försvunnit med ny politisk ledning.

Sven-Gunnar Håkansson

2007-02-16, Säters politiker trampar i en myr

Säters kommuns bokslut ligger långt ifrån prognosen. Det är viktigt att politikerna får tillförlitliga prognoser från förvaltningarna. I maj fick vi en progosen på totala utfallet på minus 197 kkr för 2006 varför åtgärder vidtogs för att möta detta befarade underskott. I verkligheten gick förvaltningarna 6.692 kkr bättre än den prognos man gjorde i maj. Man höll fast vid denna dystra syn och differens mellan prognos november och prel bokslut var fortfarande minus 5.325 kkr. Med förbättrade skatteintäkter innebär det att kommunen gör ett resultat på plus 10.734 kkr exklusive pensionsförvaltningens 13.945 kkr, totalt plus 24.679 kkr.

Av resultatet ska enligt information runt 5 milj kr användas för extraordinära avskrivningar av idrotts-/fritidsanläggningar vilket minskar framtida kostnader för avskrivningar vilket bör ge utrymme för ökade bidrag till kommunens föreningar.

Ibland har jag en känsla av att politikerna är ute på en blötmyr där fastmarken vad gäller ekonomiuppgifter från förvaltningarna är långt borta.

Sven-Gunnar Håkansson

2007-02-14, Svar på insändare av Lotta Bergstrand

Lotta Bergstrand påstår att äldreomsorgen satts på undantag de sista åren i Säters kommun, trots att kommunen har haft ett överskott på 49 miljoner kronor. Jag känner inte igen uppgiften på kommunens överskott.

Perioden 1996 till 2001 gick kommunen med en samlad förlust på – 63,4 miljoner kronor om man tar bort pensionsförvaltning och jämförelsestörande poster. Den period som Lotta Bergstrand syftar på måste då vara perioden 2002 till 2005 då det samlade redovisade resultatet var + 29,5 miljoner kronor och pensionsförvaltningen stod för 11,4 miljoner kronor. Jämförelsestörande poster i form av nedskrivning av bokförda värden på fastigheter uppgick under perioden 2003 till 2005 till 22,7 miljoner kronor. Det var dels fastigheter som sålts under bokfört värde, dels fastigheter med inget marknadsvärde som exv. Säterdalen, Campingen mm. Dessa nedskrivningar skapar lägre driftkostnader för framtiden.

Resultatet exklusive pensionsförvaltning och jämförelsestörande poster var 29, 5 -11,4 + 22,7 = 40,8 miljoner kronor perioden 2002 till 2005.

Lotta Bergstrands påstående om att Säters kommun skulle kunna disponera 49 miljoner kronor på äldreomsorgen faller på sin egen orimlighet. Kommunfullmäktige har i enighet fastställt budgetar som under åren 2002 till 2005 i snitt haft ett budgeterat resultat på 2,3 miljoner kronor per år. Detta har inneburit svaga budgetar och enligt revisionen borde vi ha ett resultat på ca 2 % av nettoomsättningen vilket innebär 8 till 9 miljoner kronor per år. Lotta Bergstrands resonemang förutsätter underbudgetering vilket inte är tillåtet enligt kommunallagen.

Vi har i snitt under åren 2002 till 2005 haft ett resultat på 10,2 miljoner kronor exklusive pensionsförvaltningen och nedskrivningar av fastigheter. Inkluderar man nedskrivningarna blir resultatnivån 4,5 miljoner kronor per år. Det har gett oss möjlighet att höja investeringsnivån något från 10,8 milj år 2002 till 15,8 milj 2005 och samtidigt amortera ned vår långfristiga låneskuld från 93,7 miljoner kronor till 50,0 miljoner 2005 med lägre räntekostnader som följd. Nedskrivningarna av fastigheterna har dels varit nödvändiga utifrån de försäljningar som gjorts och dels att de ger lägre driftkostnader i framtiden.

Kommunens personal och förtroendevalda har med ett hårt och engagerat arbete hållit sina budgetar och det bådar inte gott för framtiden om framtida politiker inte förmår att ta till vara de resultat som skapas på ett klokt sätt. Jag har inte hört några andra prioriteringskrav under den gångna mandatperioden och det ska bli intressant höra vad Folkpartiet avser att stryka av övriga verksamheter för att skapa utrymme för andra prioriteringar. Alternativet att höja skatten känns rätt så avlägset när vi ligger på plats 11 i Sverige vad gäller kommunskatten.

Efter att ha haft ansvar för budgetarbetet i fem år från 2002 till 2006 kan jag konstatera att kommunernas verksamhet till drygt 80 % styrs av statliga lagar och förordningar mot områdena skola, vård och omsorg. All övrig verksamhet i kommunen skall dela på återstående 18 – 20 % vilket med nödvändighet medför prioriteringar mellan olika angelägna områden. Det är med en viss lättnad jag överlåter denna prioritering till nya politiska krafter. Jag önskar Lotta Bergstrand lycka till i detta prioriteringsarbete där få blir nöjda men desto fler blir besvikna.

Sven-Gunnar Håkansson (C)

KS-ordförande Säters kommun

2007-02-14, Kommunen agerar inte för bildande av Kooperativ

Av artikel i Södran den 8 juni framgår att Säters kommun samarbetar med gruppen i Stora Skedvi som vill undersöka möjligheterna att starta ett kooperativ för äldreomsorg. Det stämmer inte.

Av artikel i Södran den 8 juni framgår att Säters kommun samarbetar med gruppen i Stora Skedvi som vill undersöka möjligheterna att starta ett kooperativ för äldreomsorg.
Det stämmer inte. Kommunen deltar inte i de aktiviteterna. Gruppen är inte politisk utan det gemensamma intresset är omsorg om de äldre i kommundelen.

Karl-Erik Finnäs

2007-02-14, Svar till Lars Gabrielsson ang kostnader för platser i särskilt boende

Din undran är befogad Lars och den ger mig tillfälle att redogöra för det faktiska förhållandet. (SDT 2006-06-09)

Din undran är befogad Lars och den ger mig tillfälle att redogöra för det faktiska förhållandet.
Den ekonomiska ekvationen går ihop tack vare att Gemensamma nämnden tagit beslut om att flytta korttidsboendet Smedjan till Enbackagården. Det innebär samordningsfördelar som att behovet av nattpersonal minskar och att en enhetschef räcker mot nuvarande två. Tjänsten på Enbackagården är för tillfället ledigförklarad.
Personal som berörs kommer att erbjudas arbete på Enbackagårdens korttidsboende och på Fågelsången där vi ökar med åtta platser. Alla åtgärder sker i samråd med de fackliga företrädarna.
Karl-Erik Finnäs
Ordf i Gemensamma nämnden

2007-02-14, Svar på insändare av Lars Gabrielsson

Lars Gabrielsson anser att Centern i Säter är helt rotlös. Säters kommun hade vid valet 2003 haft blockpolitik sedan kommunsammanläggningen 1972, 26 år med borgerlig majoritet och 4 år med vänstermajoritet. Det har i regel varit knappa majoriteter och det har enligt min uppfattning varit svårt att forma en konsekvent politik. Efter valet 2002 ledde förhandlingarna mellan partierna till att en blocköverskridande majoritet bildades bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. Majoriteten har 25 mandat av totalt 35 i fullmäktige.

Mandatperioden 2003 – 2006 har inneburit en fortsättning av den sanering av kommunens ekonomi som inleddes i slutet av förra mandatperioden efter sex års minusresultat 1996- 2001. Sammanlagda minusresultatet exkl. pensionsförvaltning och jämförelsestörande poster var – 63,5 miljoner kronor dessa år. Uppgifterna finns att ta del av på kommunens hemsida. Jag har i tidigare svar till Lotta Bergstrand redovisat resultatutvecklingen för åren 2002 – 2005 vilken sammanlagt blev +40,8 miljoner kronor. Majoriteten fick inleda perioden med en skattehöjning med ytterligare 35 öre för år 2003. Vårt löfte om att återta denna skattehöjning inklusive tidigare höjning på 65 öre för 2002 har inte kunnat infrias med hänsyn till konsekvenserna för kommunens verksamheter.

Budgeterade resultat för respektive år har legat på nivån 1 – 3 miljoner kronor vilket legat långt under de 8 – 9 miljoner kronor som god ekonomisk hushållning krävt. Tack vare gott arbete av förvaltningspersonal och politiker i respektive nämnd har kommunens resultat varit betydligt högre. Trots mycket varierande intäkter på grund av förändringar i skatteintäkter, kostnadsutjämning, LSS-utjämning och statsbidrag, ofta negativa förändringar, har vi klarat att stabilisera kommunens ekonomi. Detta har gett kommunen möjlighet att göra nödvändiga framåtsyftande investeringar.

Låneskulden har planenligt amorterats med 10 miljoner per år och har under perioden minskat från 90 miljoner 2003 till 50 miljoner 2006. Det innebär att tidigare kostnader för räntor kunnat läggas på verksamheter i stället.

Förvaltningen av kommunens pensionsfond på ca 110 miljoner kronor har under perioden lagts om till mer värdesäkrade obligationsfonder. Det innebär att nuvarande pensionskostnader på ca 5 miljoner kronor per år kommer att stiga till maximalt 8 miljoner per år i stället för 15 – 16 miljoner per år utan denna fond.

Centerpartiet har bidragit till att verksamheten i kommunen har förändrats i takt med behoven av kommunens tjänster inom vård, skola och omsorg. Inget samhälle är stillastående och vi måste som kommunpolitiker ta vårt ansvar för kommunens verksamheter utifrån de förutsättningar som ges av riksdag och medborgarna i kommunen.

Centerpartiet i Säters kommun har satt kommunens bästa framför hård blockpolitik. Antalet invånare, som har minskat under en följd av år, har börjat stabilisera sig runt 11 000 personer vilket är mycket viktigt för våra intäkter från statsbidragen. Varje person innebär ca 40 000 kronor i statsbidrag. Antalet födda är knappt 100 personer per år sedan 1997 vilket inneburit stora verksamhetsförändringar i skola och barnomsorg eftersom antalet födda i början av 1990-talet var runt 200 personer.

Vi ser nu en positiv trend i Gustafs vad gäller behovet av barnomsorg med ett utbyggnadsbehov av barnomsorgslokaler i storleksordningen 10 – 13 miljoner kronor. För att kunna möta de ökande investeringsbehoven föreslås en neddragning av amorteringstakten till 5 miljoner kronor per år samt en resultatnivå inklusive central reserv på 5,8 miljoner kronor i budgetdirektiven för 2007 – 2009. De preliminära ramarna för nämnderna ligger ca 15 miljoner under de behov förvaltningarna lämnat in varför en fortsatt stram hushållning av medborgarnas skattemedel måste ske oberoende vilken majoritet som formas efter höstens val.

Sven-Gunnar Håkansson (C)

2007-01-03, Pengarna till ungdomsverksamheten i Säter

Varför berättade Du inte, Abbe Ronsten, att de pengar vi i Alliansen ville satsa på en utökad ungdomsverksamhet är de pengar som Ni socialdemokrater avsatt till utökade politikerarvoden.

Varför berättade Du inte, Abbe Ronsten, att de pengar vi i Alliansen ville satsa på en utökad ungdomsverksamhet är de pengar som Ni socialdemokrater avsatt till utökade politikerarvoden. Den del av dessa pengar som är avsedda för oppositionen har vi redan avstått ifrån. Vi i Alliansen anser att pengarna i första hand ska tillgodose behoven i verksamheterna.
Du tar upp ledarskapet i Centerpartiet. Den diskussionen tolkar jag så här. Lektion ett i debattskolan säger att om Du är besvärad av en pågående diskussion så byt ämne och flytta fokus.
Vi kan ta diskussionen om ledarskap vid ett senare tillfälle.

Karl-Erik Finnäs
Centerpartiet

2006-12-27, Svar till Abbe Ronsten ang ungdomsverksamhet i Säter

Bluffen i samband med pengarna till ungdomsverksamhet i Säter var väl att Du Abbe glömde att tala om att pengarna som vi ville satsa är de pengar som Ni Socialdemokrater satsar på utökade politikerarvoden. Vi i Alliansen tycker att de pengarna gör bättre nytta i en utökad ungdomsverksamhet. Vi har dessutom fullt förtroende för att BUN och Socialnämnden klarar att använda pengarna på bästa sätt utan att vi går in och ger direktiv.

Karl-Erik Finnäs
Centerpartiet

2006-12-10, Det är inte Stefan som gjort en Ken

Det är inte Stefan Dangardt som låtit sig köpas. Stefan står rakryggat för sitt och Folkpartiets i Säter beslut i våras om att gå till val på en borgerlig samverkan. (DD 2006-12-10)

Det är inte Stefan Dangardt som låtit sig köpas. Stefan står rakryggat för sitt och Folkpartiets i Säter beslut i våras om att gå till val på en borgerlig samverkan. Nu är partiet splittrat men Stefan och några personer till står fast vid partiets beslut och stöder det borgerliga alternativet. Vi anser att det är Stefan som är Folkpartist.
Lars-Evert Dahlberg
Kristdemokraterna

Tommy Andersson
Moderaterna

Karl-Erik Finnäs
Centerpartiet

2006-11-01, Maktfullkomligheten hos Säters nya majoritet visar sig

Socialdemokraterna i Säter är att gratulera till att man lyckades knäcka den borgerliga alliansen. (SDT 2006-11-01)

Socialdemokraterna i Säter är att gratulera till att man lyckades knäcka den borgerliga alliansen. Utan svekfull agerande från Folkpartiets sida hade det givetvis inte gått. Socialdemokraterna köpte sig till majoriteten genom att ge vice ordförande posten i kommunstyrelsen till Lotta Bergstrand (Fp).

I 26 år från 1972 till 1994 och 1998 till 2002 var Socialdemokraterna i opposition och den borgerliga majoriteten har sett det som helt naturligt att Socialdemokraterna har haft den 40 % arvoderade vice ordförandeposten i kommunstyrelsen med hänsyn till den i regel knappa majoriteten. 1994 till 1998 var de borgerliga partierna i opposition och hade då vice ordförandeposten.

Hur har det varit 2002 – 2006?

Den gångna mandatperioden 2002 – 2006 har vi haft blocköverskridande renodlat majoritetsstyre med Abbe Ronsten (S) som KS-vice ordförande. Jag ansåg med hänvisning till den stora majoriteten (25 av 35 mandat i KF) att det inte var orimligt att ställa upp på detta som Socialdemokraterna krävde för att bilda en majoritet. De representerade 14 av mandaten i denna majoritet och kunde på detta sätt i kombination med ordförandeskapet i BUN få ett totalt arvode på 80%. Abbe Ronsten har därmed med kraft kunnat vara med och ta ansvar för den ekonomiska sanering som skedde under perioden.

Tydligen har Socialdemokraterna i Säter fått smak för renodlat majoritetsstyre, där majoriteten tillsätter ordförande och vice ordförande, eftersom oppositionen i framtiden inte ska få delta i kommunstyrelsens arbete på ett mer aktivt sätt. Lotta Bergstrand ska som ny 40 % arvoderad vice ordförande i KS även vara ansvarig för näringslivsfrågorna med ordförandeskapet i Näringslivsutskottet.

Konsekvenser för det regionala samarbetet

Som vice ordförande i KS blir Lotta Bergstrand även ersättare för Abbe Ronsten i styrelsen för Utvecklingsbolaget MittDalarna. Socialdemokraterna visar här en förvånande maktfullkomlighet mot väljarna i Säters kommun. De 2968 väljare som röstade på oppositionen av totalt 6579 giltiga röster ska alltså inte vara representerade i det regionala samarbetet inom MittDalarna. Jag skulle inte bli förvånad om oppositionens engagemang och intresse för att stödja dessa regionala insatser svalnar betydligt. Utvecklingsbolaget kostar Säters kommun 305 kr per år. Oppositionen förvägras insyn och delaktighet via ersättarplats i styrelsen av en maktfullkomlig Socialdemokrati och detta regionala organ förvandlas till en Socialdemokratisk maktstruktur. Utvecklingsbolaget MittDalarna har varit mycket omstritt i Falun där den dåvarande oppositionen ifrågasatte detta projekt. Nu ser man med agerandet i Säter att Socialdemokraterna gärna vill se det som ett bolag där de ska ha det dominerande inflytandet och allianspartierna ska tryckas tillbaka där det går. Det ska bli intressant att se vilken ställning den nya majoriteten i Falun tar till framtiden för Utvecklingsbolaget MittDalarna.

Varför var Abbe Ronsten (S) ersättare till mig i Utvecklingsbolaget MittDalarna och Region Dalarna?

Jag kan bara konstatera att det blev fel och vad gäller Region Dalarna påpekade Folkpartiets ombudsman det med viss skärpa vintern 2003. Det existerade en överenskommelse mellan alla partier på länsplanet att majoriteten i kommunerna tillsatte ordinarie ledamot och oppositionen ersättarplatsen i direktionen. Jag visste inte om denna uppgörelse när vi förhandlade om den nya majoriteten efter valet 2002. Eftersom jag inte tillhörde kommunfullmäktige perioden 1998 – 2002 fick jag inte delta i direktionen för Region Dalarna som startade sin verksamhet våren 2002. Region Dalarna är ett kommunalförbund bildat av länets kommuner och man måste vara vald till respektive kommuns fullmäktige för att vara valbar till direktionen.

Kritiken från Folkpartiets ombudsman var berättigad och Centerpartiet deklarerade inför årets val att vi inte skulle fortsätta med renodlat majoritetsstyre. Det har varit ur demokratisk synpunkt en del att önska under den gångna perioden och bland andra har Stefan Dangardt (Fp) uttryckt sin besvikelse över hur hans motioner till kommunfullmäktige har blivit behandlade. Jag har försökt få med alla partierna i budgetprocessen vilket medfört att budgeterna tagits av i stort sett enhälliga budgetfullmäktige. Centerpartiet ansåg dock inför valet att Säters kommunstyre bör återgå till det system som gällde åren 1972 till 2002.

Slutsats

Socialdemokraterna i Säter har infört nya regler och förhållningssätt till hur man behandlar oppositionen vilket jag tyder som en maktens berusning. När man själv är i opposition passar det bra att ha den 40% arvoderade KS-vice ordförandeposten. När man ser möjligheten att få majoritet kan den posten hellre användas för att köpa sig majoriteten. Frågan om demokratin har uppenbarligen mycket lite värde för en maktfullkomlig Socialdemokrati i Säter. Att man som bonus även köpt sig majoriteten i Region Dalarna gör ju inte saken sämre ur ett Socialdemokratiskt perspektiv.

Sven-Gunnar Håkansson (C)

2006-10-07, Kommunalrådet i Säters släpper näringslivsfrågorna nästa mandatperiod

Ett förslag som tydligen den nya majoritetskonstellationen har är att KS-ordförande ska släppa ordförandeskapet i kommunstyrelsens näringslivsutskott.(SDT 2006-10-07)

Ett förslag som tydligen den nya majoritetskonstellationen har är att KS-ordförande ska släppa ordförandeskapet i kommunstyrelsens näringslivsutskott.

Min bestämda uppfattning är att det är två frågor som kommunalrådet måste ta ansvar för. Den första är kommunens totala ekonomi och den andra är kommunens näringslivsarbete. Jag vill påstå att det fungerar på detta sätt i huvuddelen av Sveriges kommuner.

Vid företagsbesök, företagsträffar och andra möten är min övertygelse att företagarna vill träffa kommunens politiska ledning som representerar de största partierna i kommunfullmäktige. KS-ordförande och vice ordförande ingår med automatik i ett antal regionala beslutsorgan som exv. styrelsen för Utvecklingsbolaget MittDalarna, direktionen för Region Dalarna, direktionen för Räddningstjänsten MittDalarna m.m. De får ett omfattande regionalt nätverk som kommer kommunens näringslivsarbete till nytta.

Det handlar om trovärdighet. Hur trovärdig är ett kommunalråd som släpper ansvaret för näringslivsfrågorna? Liten vill jag påstå och det innebär att det faktiska näringslivspolitiska arbetet kommer att ske på annat ställe än i näringslivsutskottet. Nuvarande näringslivsutskott består av KS-ordförande och vice ordförande + en ledamot från majoriteten samt adjungerade ledamöter från näringslivsorganisationerna. Köpmannaföreningens, Företagarnas och LRF:s representanter har i en mindre gruppering kunnat påverka kommunens näringslivsarbete och fått ta del av information av känslig natur.

Min vägledande princip under den gångna mandatperioden har varit att ge vår näringslivspersonal stor frihet och ansvar för den praktiska utformningen av näringslivsarbetet. Jag tar gärna kritik för att vi inte kunnat satsa större resurser inom detta område. Däremot anser jag att kommunen har fått mycket näringslivsverksamhet för de begränsade medlen tack vare engagerade medarbetare.

Anser den nya majoriteten att man vill satsa mer resurser på näringslivsarbetet är det något som får vägas mot andra angelägna kommunala åtagande. Avser man däremot att öka detaljstyrningen, underförstått att nuvarande näringslivsarbete har misskötts, så är den nya majoriteten inne på fel spår. Arbetsglädje och förutsättningar för ett gott näringslivsarbete skapas av frihet och ansvar för en uppgift.

Sven-Gunnar Håkansson (C)

2006-09-07, Visst är Socialdemokraterna skickliga

Jag måste säga att Socialdemokraterna är skickliga på att driva valkampanj. Två veckor före valet har regeringspartiet lyckats få polisen att slå till mot ett av oppositionspartierna. Att folkpartiet har sig själv att skylla med en klantig mediahantering kan jag bara konstatera med ett beklagande. Frågan som återstår att besvara i denna olustiga affär är varför Socialdemokraterna väljer att gå ut med sin information mitt i natten tre timmar efter partiledarintervjun med Fredrik Reinfeldt. Det luktar taktik lång väg. Varför redovisade inte Socialdemokraterna dessa dataintrång så fort som möjligt när man fick kännedom om dem?

Socialdemokraterna som statsbärande parti har tydligen resurser att nita oppositionspartierna på alla tänkbara sätt om makten hotas.

Sven-Gunnar Håkansson (C)

2006-07-24, Säter vilda västern

En ensam orkar inte allt… Det är med stor sorg som man ser och hur Säters innerstad förvandlas till ett hemskt, ja låt mig få friheten att kalla det för ”Chicago” eller ”Vilda västern”. (SDT 2006-07-24)

En ensam orkar inte allt…

Det är med stor sorg som man ser och hur Säters innerstad förvandlas till ett hemskt, ja låt mig få friheten att kalla det för ”Chicago” eller ”Vilda västern”.

Vi skyller hela tiden på ungdomarna och föräldrarna, vi sitter i våra hem och funderar på varför blev det så här? Ja, nåt riktigt svar finns nog inte och jag ska inte försöka vara någon profet i min hembygd att ha svaret på hur vi ska få bot på skadegörelsen och bränderna av våra hus inne i stadskärnan.

Men jag vet en sak, det är inte lätt vara en ensamstående mamma eller pappa, man orkar inte alla gånger sätta sig emot en tonåring med en stark frihetsvilja, som försöker bryta sig fri från sina föräldrars manande ord om försiktighet och rädsla för de onda. Jag tror alla har vi en form av ansvar i att samhället ser ut som det gör. Våra mor- och farföräldrar var med och tog bort respekten för de vuxna och de vuxnas ord. Självklart för de växte upp i ett samhälle där vi hade klassskillnad, en del hade knappt mat för
dagen medan andra hade förmåner.

Men det var inte så våra föräldrar ville att samhället skulle
utvecklas och se ut i fortsättningen. Men man kan inte heller säga bara att det var bättre förr, utan nu måste man ta tag i samhället och se hur det ska kunna vara och förändras så att alla kan känna en trygghet i att närvara i samhället. Jag tror vi alla har känt rädslan för att det skall hända våra nära något, jag tror inte det finns någon förälder som inte ligger halvvaken om nätterna med rädslan om att något ska hända.

Men hur skall vi gå vidare, vad har vi för plan för framtiden
Kommunmedborgare och politiker måste gemensamt sätta sig ner och bestämma hur vi ska göra.

Jag är så glad och stolt för alla nattvandrare som finns i stan och jag tror att fler skulle kunna ha möjlighet att ställa upp och vara synliga och vara ett stöd för våra ungdomar.

Jag tror vi ska försöka släppa ordet ”Mitt barn och andras ungar” som jag hörde här om dagen av en kvinna jag bytte några ord med. Alla är vi lika delaktiga i vad som händer i Säter på nätterna. Vi kan inte förlita oss på att ungdomarna skall veta vad som är rätt eller fel om ingen har lärt dom.

Jag tror inte vi ska snåla på ungdomarna, de är vår tillväxt, för
detta är en reaktion på att dom inte är sysselsatta. Jag tror att alla i
Säters kommun är villiga att ställa upp och att få ungdomarna mer
sysselsatta och är ge dom möjligheter till stimulans.

Leif Eriksson, Säter (c)

2006-04-21, ”Äldreomsorg på undantag”

Svar till Lotta Bergstrand Gemernsamma nämnden för vård och omsorg i Säter har i enighet beslutat att hos kommunstyrelsen begära pengar för att snarast utöka antalet platser för särskilt boende för äldre på Fågelsången. (SDT 2006-04-21)

Svar till Lotta Bergstrand

Gemernsamma nämnden för vård och omsorg i Säter har i enighet beslutat att hos kommunstyrelsen begära pengar för att snarast utöka antalet platser för särskilt boende för äldre på Fågelsången. Behovet att utöka har blivit tydligt under den sista tiden och är en följd av att våra äldre är friskare och lever längre. Gn följer utvecklingen varje månad och förändringen började synas under förra året. Statistiken finns tillgänglig på Rådhuset för den som vill se den.
I kommunen finns SÄBO på tre platser. Dessutom har vi ett korttidsboende med vård för äldre på Skönvik. Dit är det bra kommunikationer och där finns läkare.
Många äldre vill bo kvar hemma så länge som möjligt. Därför kan vi se ett visst ökat tryck på hemtjänsten. De äldre i Säters kommun har trots allt, en mycket bra omsorg. Det ser vår personal till.
Under en rad år i slutet av nittiotalet gick kommunens ekonomi med underskott. Det har vi nu lyckats vända och de senaste åren har ekonomin visat överskott. Liksom alla företag måste kommunen ha balans i ekonomin för att kunna leva vidare på egen hand. Kommunen har fortfarande skulder från de sämre åren vilket belastar ekonomin. Nu har vi kunnat minska skuldräntan lite så att pengarna kan gå till verksamheterna. Vi kommer även i fortsättningen att satsa på en bra omsorg och balans i ekonomin.

Karl-Erik Finnäs C
Ordförande i Gemensamma nämnden

2006-04-13, Fastighetsskatten höjd på vattenkraftanläggningar

Riksdagen höjde fastighetsskatten på vattenkraftverken 2006-01-01 från 0,5 procent till 1,2 procent. 2007 – 2011 höjs skatten medytterligare 0,5 procent från 1,2 procent till 1,7 procent. Det innebär att bruttointäkterna på vattenkraftens fastighetsskatt höjs från 588 miljoner kronor 2005 till 1,4 miljarder kronor 2006. För Dalarnas del höjs fastighetsskatten med 47 miljoner kronor från 33 miljoner till drygt 80 miljoner kronor. Föreningen Sveriges Vattenkraftkommuner har länge drivit kravet om någon form av återbäring för den naturomvandling och försämrade livsvillkor som vattenkraftens utbyggnad inneburit för berörda kommuner och regioner. Summan som har nämnts har varit 1 öre per kWh eller 600 miljoner kronor. Staten har genom höjningen av fastighetsskatten dragit in betydligt större belopp bara under 2006 och än mer under 2007 –2011.

Moderater, socialdemokrater och folkpartister i riksdagen röstade nej till riksdagsmotioner om att utreda frågan om en återbäring senastden 22 mars. Hur länge ska invånarna i vattenkraftkommunerna stillatigande låta detta pågå. Påverka de riksdagsmän som inte ställer upp på att man ska utreda frågan om en återbäring. Vi som bor i vattenkraftkommunerna har fått bära bördan av Sveriges industrialisering och någon kompensation för detta vill tydligen de partirepresentanter som röstade emot inte vara med om.

Sven-Gunnar Håkansson (c)

Styrelseledamot i Föreningen SverigesVattenkraftkommuner

2006-04-08, Platser för särskilt boende i Säter

Vid Gemensamma nämndens sammanträde den 5 april behandlades ett ärende om behovet av platser på särskilt boende för äldre. Förvaltningen hade på nämndens uppdrag tagit fram en rapport som visade på behovet av platser. Eftersom behovet av förskoleplatser ökar främst i Gustafs pågår ett utredningsarbete på skolförvaltningen för att på motsvarande sätt belysa behovet av förskoleplatser. Planeringen var att när utredningarna var klara ta beslut i lokalförsörjningsfrågorna.

Eftersom gemensamma nämnden ansåg att läget var akut togs beslut om att hos kommunstyrelsen begära pengar för att ta ianspråk tomma platser på Fågelsången för särskilt boende. Personal behöver anställas. Den åtgärden föreslogs i några av alternativen i utredningen. Centern föreslog också med stöd av Fp och Kd att nämnden skulle gå vidare med två alternativ för att komma fram till vilket som var bäst ur verksamhetssynpunkt och om det var motiverat med en högre kostnad. Det förslaget röstades ner av socialdemokraterna med stöd av moderaterna med motiveringen att endast det alternativ som kostade minst kunde komma ifråga. Samtidigt avhände kommunen möjligheten att ur båda verksamheternas synpunkt besluta om lokalförsörjningen. Det alternativ som förordades innebär en flytt av Smedjan till Enbackagården.

Karl-Erik Finnäs Ordf i Gemensamma nämnden

2006-02-28, Platser för särskilt boende i Säter

Vid fullmäktiges möte i Säter den 23 februari behandlades en interpellation från Hans Richaud som handlade om platser i särskilt boende föräldre. I egenskap av ordförande i Gemensamma nämnden hade jag formulerat ett skriftligt svar som var utsänt till ledamöterna och fanns även tillgängligt vid mötet. (SDT 2006-02-28)

Hans Richaud menade i sin interpellation att kommunen bör tillskapa flerplatser eftersom behovet är större än de platser som finns tillgängliga. I kommunens långsiktiga planering har ingått att minska antalet platser till 65 vilket skulle ha varit klart till årsskiftet 05/06. Under 2005 begärde och fick Gn extra anslag för att kunna senarelägga nedskärningen till sista juni 2006. I nuläget bedömer vi att det kommer att bli mycket svårt att genomföra nedskärningen enligt målet och har därför begärt en utredning av socialchefenför att kunna ta beslut i frågan. Socialchefens slutsatser skall presenteras för Gn i april. I debatten i fullmäktige den 23 februari sa jag att ”man kan inte ändra inriktning över en natt och måste ha framförhållning i en så här viktig fråga”. Jag sade också att ”det är ekonomin som är orsak till att vi har minskat antalet platser men att vi kan inte i oändlighet hänvisa till dålig ekonomi”. Finns behovet är det vår skyldighet att tillgodose det.

Jag sade också att ”jag finner det för troligt att Gn som ett resultat av utredningen kommer att gå till kommunstyrelsen och begära extra anslag för tillskapande av ytterligare platser i särskilt boende”. Mitt inlägg var inte skriftligt förberett och därför har jag återgett citaten som jag minns dem.

Karl-Erik Finnäs

Ordförande i Gemensamma nämnden

2006-02-24, Svar på insändare ”Rödskimrande Sätercenter”2006-02-18

Signaturen ”Critisk” anser att Centerpartiet antagit en rödskimrande ton i samarbetet med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna underinnevarande mandatperiod. (SDT 2006-02-24)

Signaturen ”Critisk” anser att Centerpartiet antagit en rödskimrande ton i samarbetet med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna underinnevarande mandatperiod. Säters kommun har haft blockpolitik 1972 till 2002 och nuvarande blocköverskridande majoritet är ett uppenbart brott mot den tradition som gällt i kommunen. I kommande val får medborgarna ta ställning till vad man tycker om detta. Kommunen hade gått med ett underskott ett antal år och med nuvarande majoritet har vi kunnat sanera kommunens ekonomi med dels skattehöjningar och dels besparingar. Övriga partier i kommunfullmäktige har av vad jag har uppfattat i stort ställt upp bakom detta saneringsprogram.

De kritiska röster som hörts är från företagarhåll där uttryck som ”bromsa i motbacke”, för lite marknadsföring mm har hörts. Jag vill påstå att det är en väsentlig skillnad mellan att sköta en kommunal ekonomi och att driva ett företag. I ett företag genererar en investering vinst.

I en kommun skapar en investering en utgift. Vi har en anslagsekonomi och riksdagen har via lagstiftning ålagt kommunerna att utföra välfärdstjänster som skall finansieras med kommunala skatteuttag. Över 80 % av kommunens utgifter är lagreglerad. Resterande 15 – 20 % skall räcka till för kultur, fritid, näringslivsarbete, gator och park, räddningstjänst mm. Det medför en prioritering mellan ett antal angelägna åtaganden och sitter man i en kommunledning måste perspektivet vara kommunövergripande. Antalet barn i Stora Skedvi skolområde räcker bara till fören skola. Andra lösningar medför att resurser måste flyttas till Stora Skedvi från exempelvis Säters skolområde vilket inte är rättvist mot barnen i det skolområdet.

Om uttrycket ”gråsosse” kan appliceras på mig må andrabedöma men själv lutar jag mot det mer gammeldags ”bondeförbundare” som uppväxt och präglad i ett jord- och skogsbrukshem i Södra Lappland. Där fick jag lära mig att utgifterna inte skulle vara större än inkomsterna. Vill signaturen ”Critisk” leva på stor fot och förbruka mer än vad vi har får signaturen rösta på det parti som förespråkar det.

Sven-Gunnar Håkansson (C)

2006-02-18, Regeringen vill detaljstyra kommunens verksamhet

Regeringen lämnade 9 februari en lagrådsremiss medinnebörden att staten via länsstyrelsen skall kontrollera hur kommunerna verkställer beslut om särskilt boende för äldre. (SDT 2006-02-18)

Regeringen lämnade 9 februari en lagrådsremiss medinnebörden att staten via länsstyrelsen skall kontrollera hur kommunerna verkställer beslut om särskilt boende för äldre. Sanktionsavgifter upp till en miljon kronor mot kommuner som inte lever upp till lagstiftningen föreslås även införas. Sveriges Kommuner och Landsting avvisar förslaget och anser att det är helt fel väg att gå för att åstadkomma en förbättring. Orsakerna till att kommunerna inte kan verkställa beslut om särskilt boende varierar och att staten skall detaljstyra kommunernas verksamhet på detta sätt omöjliggör ett lokalt ansvar för den kommunala ekonomin. Över 80 % av kommunens verksamhet är redan i dag styrd av lagar. Skall man nu täppa till det som återstår blir motivet att verka som lokalpolitiker ännu mer urgröpt. Säters kommun har idag brist på platser i särskilt boendeberoende på att omsättningen av platser minskade 2005. Det är en situation som jag med fullt förtroende anser att vår gemensamma nämnd skall lösa utaninblandning från statliga myndigheter. Skall länsstyrelsen mästra kommunen så snart en bristsituation uppstår får vi ett konstigt övervakningssamhälle där vi lokalt ansvariga politiker skall hängas ut med hjälp av lagstiftningen.

Jag trodde att omdömet hur kommunen styrs sker vid de allmänna val som hålls där väljarna kan ta ställning. Jag vill hellre möta väljarna i allmänna val än i länsrätten. Blir det ännu mer rättighetslagstiftning där medborgarnas rättigheter till välfärdstjänster går före den totala prioritering av kommunens budget som vi måste göra lokalt blir kommunal politik ett omöjligt uppdrag.

Sven-Gunnar Håkansson

KS-ordförande Säters kommun

2006-01-13, Centerpartiet vill förstärka den lokala polisnärvaron i Dalarna

Vi vill att polisen i Dalarna skall ha en bättre lokalförankring än vad dagens länspolisledning och länspolisstyrelse styr mot. Nedläggningen av polisstationerna i Säter, Gagnef, Smedjebacken och Orsa har medfört att kommuninvånarna upplever att laglösheten breder ut sig. Kommunledningarna får krav på sig att göra något åt situationen vilket mednuvarande polisstyrning är mycket svårt. Kommunalråden har regelbundna möten med ledningarna förde lokala närpolisområdena/samordningsområdena.

Polisverksamheten befinner sig under kontinuerlig omorganisation och någon arbetsro med tillräckliga resurser kan aldrig skapas. Underbemanningen av utredningsverksamheten medför tidvis att endast akuta ärende med anhållna personer utreds. Alla andra ärenden läggs på hög och resultatet blir ofta att de avskrivs eftersom ingen hunnit utreda dem. Att känslan av laglöshet breder ut sig bland medborgarna är inget att förvånas över. Länspolisledningen har nu ett nytt organisationsförslag på gång där en ny ledningsnivåinförs mellan Länspolismästaren och samordningsansvariga för närpolisområdena. Det innebär att all utredningsverksamhet läggs på en länskriminalchef. Utredarna kommer att placeras på olika ställen i länet. Den lokala samordningschefen kommer inte att ha något ledningsansvar för utredningsverksamheten i fortsättningen. Det kommer att märkas speciellt i samordningsområdena Avesta och Ludvika. Där har man inte någon definierad utredningsgrupp utan styrkan på respektive område arbetar med alla förekommande uppgifter. Det innebär en effektiv samordning mellan utryckningsverksamhet och utredningsverksamhet. Liggande förslag innebär en tudelning av personalstyrkan och en länsstyrning aven avsevärd del av personalen. Varför skall man frivilligtinföra en friktionsyta mellan utryckning och utredning? Det är samma kriminella person man har att göra med och delat områdesansvar är aldrig lyckat enligt vår erfarenhet. När det gäller utryckningsverksamheten skall den också få en länschef, men där kommer den dagliga verksamheten att ledas av samordningschefen i respektive område. Utredaren har uppenbarligen insett att en länsstyrning av den operativa utryckningsverksamheten inte kommer att accepteras av medborgarna.

Vi anser att polisverksamheten i Dalarna kan fungera bättre om de lokala polischeferna får tillbaka sitt fulla operativa ansvar förutrednings- och utryckningsverksamheten. Länspolisstyrelsen måste agera merkraftfullt om det skall vara meningsfullt för Centerpartiet att delta i detta styrelsearbete. Vi accepterar inte att medborgarnas upplevelse av trygghet att bo i Dalarna urholkas allt mer. Samarbetet mellan länspolisledning och länspolisstyrelse ser olika ut i alla län. Det finns län där större förtroendefinns mellan politiker och polisledning än i Dalarna. Socialdemokraterna som ansvarar för riks- och länspolitiken för polisens bemanning och verksamhet har uppenbarligen inte tagit medborgarnas upplevelse av otrygghet och laglöshet på allvar.

Anders Ahlgren, KS-ordf Gagnef

Sven-Gunnar Håkanson, KS-ordf Säter

LenaReyier-Ingman, ledamot länspolisstyrelsen

Gun Drugge, KS-ordf Hedemora

GunillaBerglund, vice KS-ordf Avesta

2005-06-29, Svar på insändare av Jan Norman om buset i Säter

Jan Norman tycker att stödet frånrådhuset är dåligt för att motverka buset i Säter. Han refererar även till vad jag sade i kommunfullmäktige 21 juni om polisnärvaron i vår kommun. Centern och Moderaterna röstade motbeslutet om att lägga ned polisstationen i Säter när frågan var uppe för avgörande i länspolisstyrelsen 18 juni, 2003. Centerns ledamot Lena Reyier-Ingman lämnade in en skriftlig reservation. Övriga partier tog ställning för att polisstationen skulle läggas ned. Dessa partiers lokala företrädare får själva förklara sina partiers ställningstagande. Centerpartiet anser i likhet med Jan Norman att vi skall ha en bemannad polisstation i Säter. Med en bemannad polisstation får vi en polis som känner ungdomarna, missbrukarna, de kriminella och övriga invånare. Vi får en daglig närvaro som många av kommuninvånaresaknar. I de diskussioner som fördes medpolismyndigheten efter att beslutet var taget framförde kommunledningen att vi ville ligga under Borlänge närpolisområde som även inkluderar Gagnef. Före 2003 låg vi under Avesta närpolisområde och polisnärvaron under tid utanförkontorsarbetstid var inte tillfredsställande. Närpolischefen Stig Brunell och hans medarbetare i Borlänge närpolisområde har försökt göra det bästa möjliga av situationen och vad jag sade i fullmäktigedebatten var att polisnärvaron i form av bilburen patrullverksamhet har ökat jämfört med tiden då vi hade polisstation. Grundregeln är att varje skift, tre stycken per dygn, skall ha någon form av patrullverksamhet förlagd i Säters kommun. Jag kan konstatera att detta också sker. Den utökade patrulleringen i Säters kommun har givetvis ett samband med det arbete som lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) genomför samt de åsikter om polisverksamheten som olika partier och medborgare för fram. Farsor och morsor på stan samt de grannsamverkansringar som finns har här en viktig uppgift. Jan Normans insändare beskriver väl hur man som medborgare upplever situationen.

Sven-Gunnar Håkansson KS-ordförande i Säters kommun

2005-06-14, Centerpartiet är inte ett Socialistiskt parti

Moderaterna i Säter försöker ”klistra på” Centerpartiet en ny ideologisk inriktning. Jag kan bara tolka detta ”mantra” som brist på argument och frustration över att Moderaterna inte har så stor påverkan över sakpolitikens innehåll under nuvarande mandatperiod. Vilket inflytande vill moderaterna ha under nästa mandatperiod?. Faktum är att Centerpartiet alltid har arbetat för kommunens och kommunmedborgarnas bästa och försökt bidra till att utveckla Säters kommun. En sådan åtgärd har varit att etablera ett gymnasium i Säter. När det gäller gymnasieutbildningar och elevernas val till dessa vet Moderaterna att det finns en mängd val för eleverna. Det första valet som vi arbetar för är att de utbildningar som erbjuds i Säter och Borlänge ska vara så attraktiva att eleverna väljer detta. Ändå finns det elever (32 %) som av olika skäl intressen/karriärval väljer andragymnasieskolor/program och det är helt okey. Det vi som ansvariga måste göra är att följa det regelverk som omgärdar intagningen till gymnasiet. Om jag minns rätt så brukar moderaterna förespråka mer lag och ordning dvs att regler och lagar ska följas! Det gäller tydligen inte för moderaterna i Säter vad gäller gymnasieutbildningen! När det lagtillämpningen gäller likställighetsprincipen dvs alla måste behandlas lika och gymnasieskolans uppgift är att möta och erbjuda eleverna stöd efter deras behov. Jag kan hålla med om att regelverket är komplicerat men det bestäms inte av Centerpartiet i Säter. Våra tjänstemän informerar oss/påminner oss om regelverket så att kommunen inte bryter mot lagen/regelverket. I det aktuella fallet har skolverkets överklagandenämndavslagit överklagan dvs. tjänstemannens beslut är lagligt. Eleverna kan välja, förutom ovannämnda, att gå på gymnasieskolor/program som vi har samverkansavtal med och det är många program, dessutom kan de välja att gå på riksrekryterande gymnasieutbildningar samt givetvis de friskolor som finns. Hade Nils Schönberg sökt och kommit in på Simförbundets riksrekryterande gymnasium i Nyköping hade det varit okey och Säters kommun hade betalt undervisningen. När det gäller specialutformade program (= hemmagjorda/lokala program som inte är nationella) är det inte tillämpbart ens med särskilda skäl hävda att Säters kommun ska betala utbildningen. Det planerade ”frisöket” som kommer 2007 kan inte heller användas på specialutformade program utan endast på nationella program i den mån det finns plats över när hemkommunens elever blivit antagna. De särskilda skäl vi har angåendekommunikationer (= lång resväg) har vi antagit i gymnasienämnden och delgett skolverket. Det kan inte blandas ihop med andra särskilda skäl för t ex olika funktionshinder.

Sune Hemmingsson

Vice ordförande Gymnasienämnden Borlänge-Säter

2005-05-23, Leader+ projekt i Säters kommun

Enligt referat i SDT 29 april känner sig Dalsällskapet sig överkörda av Säters kommun vad gäller stöd. Jag vill här redovisa vilket stöd som Dalsällskapet får från kommunen via Leader+medel. Dessa medel finns tillgängliga för invånare i Säters kommun i och med att kommunen under 6 år satsar 308 000 kronor eller totalt 1 808 000 kronor i Leader+-programmet. För dessa 1,8 miljoner kronor har projekt i Säters kommun fått 2,5 miljoner kronor i Leader+ medel och totala budgeten för alla Leader+ projekt inom kommunen är 5,7 miljoner kronor. Dalsällskapet har för sitt projekt Natur- och kulturturism i Säterdalen erhållit Leader+-medel på 356 000 kr och totala projektbudgeten är 1 080 000 kronor. Eftersom Leader+-medlen skapas med kommunens medfinansiering på 308 000 kronor per år så förstår jag inte varför Dalsällskapet skall känna sig överkörda. Utan kommunens finansiering av Leader+-programmet skulle dessa medel inte finnas att söka. Kommunen finansierar de olika projekten endast en gång. Tanken bakom Ledader+-programmet är att skapa småskalig sysselsättning och utveckling på landsbygden. De olika projekten skall vara självgående och inte vara beroende på ytterligare kommunala insatser.

Sven-Gunnar Håkansson

Ks-ordförande

2005-04-22, ”Företagssklimatet i Säters kommun”

Enligt Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner har Säters kommun gått från placering 162 år 2003 till placering 201 år 2004. Detta är inte bra och vi måste alla i vår kommun arbeta för ett bättre företagsklimat. Vi har alla i kommunen bidragit till en stabilisering av kommunens ekonomi via skattehöjningar och goda insatser av anställda och politiker. Vad vi nu måste arbeta mer på är att skapa bättre förutsättningar för våra lokala företag. Jag har på senaste tidens företagsbesök upplevt att många företagare känner sig motarbetade av kommunens tjänstemän och politiker. Det är inte acceptabelt att det skall vara på detta sätt. Två aktuella frågor som debatteras är skyltningen över taknock på industrifastigheter och avstängningen av Vasagatan. Jag tycker att dialogen har varit bristfällig i dessa frågor och besluten har upplevts som diktat av dem som berörs. Köpmannaföreningen vill att Vasagatan skall vara öppen för trafik även under sommaren med hänsyn till trafiksituationen och affärernas överlevnad. Någon dialog om detta förs inte och argumenten för och emot kommer inte fram i den allmänna debatten. Jag anser att det är allvarligt när köpmannaföreningen inte får sina argument vägda på ett seriöst sätt. Är den allmänna meningen i Säter att Vasagatan skall stängas av sommartid så tror jag att köpmännen accepterar detta. Trafiknämnden måste ta den offentliga debatten både i frågan om Vasagatans stängning och i frågan om skyltningen på våra industrilokaler. Det är inte till Säters fördel att företagarna känner sig överkörda och det yttrar sig så småningom i olika klimatundersökningar. Även företagarna som inte är direkt berörda av de två frågor som jag berört tar del av kommunens hantering och bildar sig en uppfattning. Som representant för Centerpartiet i Säters kommun vill jag understryka att vår strävan är att stödja och utveckla företagandet i Säter. Vi anser att företagsamheten är grunden för våra möjligheter att överleva som samhälle. Företagare som skapar arbetstillfällen är förutsättningen för att vi skall kunna värna det välfärdssamhälle vi byggt upp.

Sven-Gunnar Håkansson (C)

2005-02-24, Svar på insändare ”Hellre Borlänge än Hedemora”

Dan Ericsson anser att Säter har ingenting att vinna på ett samgående med Hedemora. Jag förstår att socialdemokraterna hellre vill gå ihop med Borlänge så att man kommer in i en stabil vänstermajoritet. För Centerns del föredrar vi av samma anledning ett samarbete med Hedemora och den kommunens mer jämna majoritetsförhållanden mellanblocken. Vad gäller samarbete med Borlänge så har det fungerat utmärkt men vi har tyvärr inte sett några kostnadsminskningar ännu. Med nuvarande statliga detaljstyrning av kommunal verksamhet kommer vi inom ett antal år att vara tvungna att göra något åt kommunstrukturen. Säters kommun ligger flera år före omgivande kommuner i omställningen av äldreomsorgen. Antal platser i särskilt boende 2004 kan reduceras för Hedemora med 39 %,Borlänge med 27 %, Falun med 34 % och för Gagnef med 37 % för att man skall nåden nivå som Säter hade vid årsskiftet. Vi börjar ha uttömt möjligheterna att minska våra kostnader mera och då återstår endast den kommunala överbyggnaden. Den som vill behålla nuvarande struktur har också sagt att man prioriteraradministrationen framför verksamheterna och stöd till föreningslivet. I en eventuell Södra Dalarnas kommunbestående av Säter och Hedemora var arbetspendlingen 2002 brutto till och från Borlänge 1776 personer, Falun 839, Avesta 834, Stockholm 144 och Ludvika 122.Det innebär att Södra Dalarnas kommuns samarbete med Borlänge, Falun och Avestabör fortsätta som tidigare. En starkare Södra Dalarnas kommun kommer att på ett bra sätt komplettera våra grannkommuner och tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god utveckling i regionen. Dan Ericsson kommenterar samarbetet inom den blocköverskridande majoriteten i Säters kommun. Det samarbetet fungerar mycket bra och vi har tillsammans med oppositionspartierna sanerat kommunens ekonomi och lägger en god grund för framtiden med minskningen av låneskulden och uppbyggnad av likviditeten. Vi kommer inte tomhänta till en eventuell ny större kommun. Medborgarna i berörda kommuner har sista ordet om vi skall gå ihop med någon av grannkommunerna och föredrar medborgarna att vi lägger skattekronorna på den kommunala överbyggnaden så må det bli så.

Sven-GunnarHåkansson

KS-ordförande Säters kommun

2005-01-28, Svar på insändare ”Är Säters undergång nära” av Evert Hassblom 24 januari

Evert Hassblom undrar om Säters undergång är nära i en insändare den 24 januari. Jag vill påstå att Säters undergång är långt borta. (SDT 2005-01-28)

Evert Hassblom undrar om Säters undergång är nära i en insändare den 24 januari. Jag vill påstå att Säters undergång är långt borta. Däremot kanske vi måste tänka oss andra kommunala lösningar i en ny omvärld. Kommunens roll i en större region är annorlunda än den var för ett antal år sedan. Falun – Borlänge utgör det starka regioncentrumet vilket vi måste förhållas oss till. Går det bra för vår ”lokala storstad” så går det också bra för de omgivande kommunerna. Vår kommunala uppgift är att ge kommuninvånarna bästa möjliga skola, vård och omsorg samt fungerande infrastruktur i gator/park och vatten/avloppsanläggningar. Vårt samhälles framtida utveckling kommer att bero på vad vi som medborgare tror och gör. Tror vi inte på vårt lokala samhälle så kan knappast någon annan samhällskraft förändra det. Vår kommun skall ge bästa möjliga service för våra inbetalda skattekronor. Kommunens invånare bär framtiden i sina händer och bygdens framtid blir vad folket som bor där vill. De exempel som Evert Hassblom ger på olika informationsinsatser arbetar exempelvis föreningen Centrumgruppen och Köpmannaföreningen med. Kommunens budget är begränsad men de medel (240000 kr) som finns för marknadsföring skall givetvis nyttjas i samråd med alla aktiva medborgare och grupper. Kommunstyrelsens näringslivsutskott har näringslivsrepresentanter som aktivt kan bidra till de prioriteringar som görs. Vår roll som kommunpolitiker är att stå för de prioriteringar som görs i den årliga budgeten och tyvärr räcker inte våra inkomster till allt som borde prioriteras. Vi upplever en ökandedetaljstyrning från riksdag och regering med lagstiftning som reglerar vad medborgarna har rätt att kräva av kommunal service. Vi följer givetvis Svea rikes lag och det kan innebära att annat som kommuninvånarna också upplever som angeläget måste strykas. Den ”positiva anda” som enligt Evert Hasselblom låg över bygden för några år sedan skedde till priset av stora underskott i kommunens resultat. Nu kommer vi att redovisa överskott i 2004 årsresultat för tredje året i följd. Det skapar förutsättningar att amortera ned en hög låneskuld och genomföra nödvändiga framtidsinvesteringar som sanering av VA-nätet och planläggning av nya attraktiva bostadsområden.

Sven-Gunnar Håkansson

KS-ordförande Säter